Forskning bidrar till att nyansera diskussionen i ett hårt debattklimat. Rättsvetaren Mosa Sayed vill öka kunskapen om skilsmässor i skärningspunkten mellan svensk rätt och svenska värderingar samt utländska och religiösa lagar.
En skilsmässa för ett par i Sverige kan vara väldigt enkel, juridiskt sett. Men den kan också vara en komplicerad process som involverar svensk internationell privaträtt, andra länders lagar och religiösa regler.
– Sverige har blivit transnationellt. Det innebär att vi ställs inför nya frågeställningar som behöver uppmärksammas mer, säger Mosa Sayed, docent i juridik vid Uppsala Universitet.
I vissa fall uppstår också konflikter med koppling till politiska ställningstaganden.
– Retoriken är ofta hård i dagens samhälle, och olika grupper beskriver varandra i svepande termer. Men verkligheten är sällan svart eller vit. När det finns en fientlig inställning i en fråga och den inställningen beror på faktaresistens kan forskningen sprida kunskap som nyanserar diskussionen, säger Mosa Sayed.
Rättsvetenskap och etnologi
Mosa Sayed beviljades i våras ett anslag från Ragnar Söderbergs stiftelse för forskning kring religiösa skilsmässor och de muslimska församlingarnas roll i förhållande till sekulära rättssystem.
– Jag är projektledare och etnologen Pia Karlsson Minganti är min medforskare. Att kombinera dessa två vetenskaper är unikt och väldigt viktigt. Juridiken säger inte allt om sociala realiteter, säger Mosa Sayed.
Ett centralt inslag i projektet blir intervjuer med imamer om hur församlingarna i dag tillämpar sharialagar på religiösa skilsmässor.
– Vi förväntar oss väldigt olika uppfattningar när det gäller tolkningar av sharialagarna. Imamerna är en heterogen grupp. Det finns hundratals imamer i Sverige, säger Mosa Sayed.
Alla imamer kan godkänna religiösa, muslimska äktenskap. De kan också medverka till att äktenskapet avslutas. En religiös skilsmässa är inte giltig förrän den har godkänts av en imam. Här finns dock begränsningar och tolkningarna varierar.
– Skilsmässor är i och för sig tillåtna enligt sharialagarna, men det finns ett uttryck som lyder ”av allt det lagen tillåter är skilsmässor det Gud hatar mest”, säger Mosa Sayed.
Ett 50-tal av Sveriges imamer har en speciell funktion i äktenskapssammanhang. De har vigselbehörighet från Kammarkollegiet, vilket innebär att äktenskap som de genomför blir giltiga både enligt svensk lag och islam. Denna grupp imamer granskas noga vad gäller efterlevnaden av svenska lagar och internationella konventioner, till exempel om barnäktenskap, tvångsäktenskap, polygami.
– En intressant fråga är om det vore möjligt att kräva av dessa certifierade imamer att godkänna skilsmässor, på samma sätt som de har rätt att medverka till äktenskap.
Religion påverkar lagar
Frågor om religiösa skilsmässor kan aktualiseras när ett gift par i Sverige som har anknytning till ett annat land ska gå skilda vägar. Detta anknyter till kultur och tro, men i vissa länder styr även de religiösa lagarna det juridiska regelverket. Det gäller till exempel i Iran och Syrien. Därmed påverkas överväganden enligt internationell privaträtt. Det svenska rättssystemet är förstås också relevant.
– Många grundläggande principer i svensk rätt gör sig gällande; minoritetsskydd, religionsfrihet, föreningsfrihet, rätt till familjeliv, jämställdhet mellan kvinnor och män. Därtill förbud mot tvångsäktenskap och barnäktenskap, säger Mosa Sayed.
Det är dock inte självklart att situationen blir komplicerad. Detta händer enbart då makarna själva, deras närmaste omgivning eller makarnas ursprungsland inte betraktar en civil skilsmässa som tillräcklig för att upplösa det äktenskapliga bandet. Det kan till exempel ha stor betydelse för kvinnans möjligheter att gifta om sig eller få vårdnaden om barnen.
– Många muslimer i Sverige bryr sig inte om att ta ut någon religiös skilsmässa, utan skiljer sig bara enligt svensk lag. De som åberopar sharialagarna vid skilsmässa i dag är faktiskt oftast kvinnor, vilket sammanhänger med att den religiösa skilsmässan ofta är bindande i en transnationell kontext och ett sätt för kvinnor att bevaka sina intressen i Sverige och i utlandet, säger Mosa Sayed.
– Å ena sidan kan de regler och den procedur som omgärdar religiösa skilsmässor kvalificeras som ojämlika. Ofta är de mindre förmånliga för kvinnor. Å andra sidan kan de religiösa institutionerna i verkligheten bli avgörande för kvinnor att uppnå rättvisa.
En förklaring till att det är ont om juridiska prejudikat på detta område är att det hittills i första hand berört socioekonomiskt utsatta grupper, där de ekonomiska värden som står på spel inte är så stora. Ett begränsat antal fall har gått vidare till högre instans.
I sitt projekt kommer Mosa Sayed bland annat att utforska sätt att kombinera de olika ramverken.
– Kanske går det att komplettera civilrättsliga skilsmässor med religiösa alternativ för att motverka problem som uppstår i spänningen mellan nationella familjelagstiftningar, religiös och sekulär rätt, samt formell och informell familjerätt.
Samtidigt vill han studera utvecklingstendenser.
– En del av studien går ut på att försöka beskriva hur synen på religiösa regler förändras med tiden bland muslimer som bor i Sverige och skaffar sig ett svenskt levnadsmönster.
Boxande pionjär
Mosa Sayed är själv muslim, född i Eritrea, och kom till Sverige sju år gammal. Som första person i sin familj har han läst på universitet, först till jur kand och sedan till doktorsgrad.
– Egentligen tänkte jag bli boxningsproffs, men jag hade en tränare som peppade mig att prova på studierna.
På den vägen är det, även om studierna skedde parallellt med intensiv boxningsträning, som bland annat resulterade i två SM-guld.
– Jag är kvar inom idrotten och arbetar med barn och ungdomar från världens alla hörn, många också med muslimsk bakgrund. Jag har ett naturligt intresse för det mångkulturella, säger han.
Även i sin doktorsavhandling, framlagd 2010, utforskade han gränslandet mellan svensk och internationell familjerätt samt muslimska lagar. Fokus låg då på arvsfrågan.
– Där kan det till exempel uppstå krockar om någon arvinge vill åberopa sharialagarna, där en son automatiskt får ett dubbelt så stort arv som en dotter. Det är omodernt och irrelevant i dagens Sverige, där både bror och syster förvärvsarbetar och brodern inte har ansvar för att försörja systern. Å andra sidan är det faktiskt möjligt enligt svensk lag att genom testamente ge sonen 75 procent och dottern 25 procent.
Turbulent situation
Livliga, ibland hätska, diskussioner uppstod i samband med att avhandlingen presenterades.
– Det råder en turbulent sociopolitisk situation. Frågorna är känsliga, och det finns en del missförstånd, till exempel om vad sharialagar egentligen innehåller och vilken roll de har. I Sverige känns det också främmande för många att religion och juridik hänger ihop, som det faktiskt gör i vissa andra länder, säger Mosa Sayed.
– Men forskningen kan som sagt fylla en viktig funktion genom att redogöra för de verkliga problem som finns och de farhågor som finns i de här frågorna. Vi tror att vårt projekt kommer att kunna öka förståelsen för religiös mångfald inom familjerätten och de spänningsfält vi ser i Sverige, Europa i stort samt parternas ursprungsländer, säger han.
Mosa Sayeds forskningsprojekt är finansierat av Ragnar Söderbergs stiftelse. Forskningen förväntas redovisas år 2021.
Text: Anneli Kamlin
