All forskning som Ragnar Söderbergs stiftelse beviljar anslag har genomgått en noggrann granskning. En grupp sakkunniga – bestående av erfarna forskare i fälten – bedömer de sökandes meriter och projektens kvalitet. Här berättar Per Krusell, ordförande i den nationalekonomiska sakkunniggruppen, mer om processen från sin synvinkel.
All forskning som Ragnar Söderbergs stiftelse beviljar anslag har genomgått en noggrann granskning. En grupp sakkunniga – bestående av erfarna forskare i fälten – bedömer de sökandes meriter och projektens kvalitet. Här berättar Per Krusell, ordförande i den nationalekonomiska sakkunniggruppen, mer om processen från sin synvinkel.
1. Inledande bedömning
Så här går det till:
Under utlysningsperioden får vi in ansökningar som stiftelsens sakkunniga granskar och rankar med hänsyn till de sökandes meriter och forskningsplanens kvalitet. De sakkunniga är inledningsvis anonyma för varandra. Under hela bedömningsprocessen är de även anonyma gentemot de sökande. Om en sakkunnig har jäv på någon ansökan får han eller hon inte bedöma denna. Till jäv räknas bland annat familjeband och nära professionellt samarbete.
Per Krusell:
– För oss nationalekonomer är meriter jätteviktigt. Forskarna måste ha kunskaper att genomdriva projektet. Självklart är ansökan och vad forskarna ska göra viktigt, men det går inte se på en projektbeskrivning om forskningen kommer att leda fram till ett genombrott. Men vi gör avvägningar. Har vi två lika meriterade forskare kan vi välja den som har det mest intressanta projektet. Vi kan också välja en forskare som är lite mindre beprövad om den har ett väldigt intressant projekt.
2. Sammanträde
Så här går det till:
När de individuella rankningarna är färdiga träffas samtliga sakkunniga för att diskutera de projekt som fått högsta sammanlagda poäng. Den sakkunniga som har jäv på någon ansökan lämnar rummet när denna diskuteras. Sammanträdet leder fram till en slutgiltig rankinglista. Varje ansökan förses också med ett skriftligt omdöme, där för- och nackdelar med projektet framgår.
Per Krusell:
– Vi träffas för att väga ihop allting och ge en fylligare bild av vad forskningen handlar om. Det är viktigt att föra olika expertis till mötet: Vi har en massa olika kunskap som vi försöker dela och när vi hör varandras argument kan vi ändra våra bedömningar. Jag är makroekonom och har bättre kunskaper och förmåga att utvärdera sådan forskning. Jag kan till exempel se om det har gjorts liknande forskning förut.
– En central del av utvärderingen är även hur viktigt forskningsområdet är. Är forskningen "so what?" eller "wow!"? Det kan vara forskning som är direkt viktig för samhället, eller viktig eftersom den ger andra forskare mer artilleri att göra forskning.
– Sedan ger vi styrelsen en kvalitetsbedömning av de olika ansökningarna. Vi tar fram en gemensam rankinglista, men skriver också en sida om varje ansökning. Där kan man lägga ut texten: Hur viktig är forskningen? Hur sannolikt är det att de kommer lyckas? Kommer forskningen att kunna publiceras i de finaste tidskrifterna eller inte? Underlaget är en bedömning av alla de här sakerna.
3. Intervju och beslut
Så här går det till:
Stiftelsens styrelse tar del av de sakkunnigas underlag. De högst rankade forskarna kallas även till intervju med styrelse och en sakkunnig. Efter intervjuerna värderas rankningslista ännu en gång av sakkunniga. De kan då välja att ändra rankningen om något avgörande framkommit under intervjuerna. Med rankinglistan som underlag fattar styrelsen beslut om beviljning.
Per Krusell:
– Den sakkunniga är med vid intervjun för att ställa frågor som kan hjälpa styrelsen att få mer information om hur forskarna tänker. Han eller hon kan ställa frågor av allmän karaktär, som: Varför valde ni att satsa på det här? Var fick ni idén till att göra det här? Då kan man få veta hur de är som forskare och få en bild av deras förmåga att vara kreativa. En annan sak man kan få reda på är ambitionsnivån, deras jävlar anamma att jobba hårt. Forskning handlar otroligt mycket om att aldrig ge sig.
– Men intervjun tycker jag bara ska vara ett tillägg till bedömningen, som kan spela roll på marginalen.
Per Krusell är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Inom ekonomiska vetenskaper finns även en sakkunniggrupp för företagsekonomi.
