Vad har videokonst och provokativa installationer att göra på en handelshögskola? Mycket, om man frågan Handelshögskolan i Stockholm. Skolans satsning på samtidskonst och konstrelaterade symposier är mer än bara underhållning. Den är en förutsättning för att utbilda nytänkande, smarta ekonomer med koll på vårt allt mer komplexa samhälle.
Ingen verkar märka att det pågår en mindre katastrof. I ena änden av Handelshögskolans ljusa atrium står ett badrum, som drabbats av totalt bakslag. Från badkaret, handfatet och toaletten rinner vattnet i strida strömmar mot golvet. Jag hörde en gång om en kattägare som alltid lämnade kökskranen igång när hon gick hemifrån för att hennes älskling skulle ha konstant tillgång till friskt vatten. Det skulle krävas ett helt lastbilsflak med katter för att dricka upp det som flödar ur den här vattenläckan.
Nej, ingen av alla laptop-knattrande studenter i Handelshögskolans atrium verkar ta notis om vad som försiggår. Eller kanske har de redan gjort det, om och om igen? Kanske sipprar det porlande ljudet av läckan in i deras medvetande varje gång de vänder blad i sina kursböcker. Kanske har flera av dem redan stannat till framför badrummet och blivit förskräckta, fascinerade eller irriterade.
– Du står där och ser in på det forsande badrummet och tänker: Vad fasen handlar det här om? Men om man kommer bort från den första tanken börjar frågorna spinna på ett sätt som gör att du som individ kan ta din akademiska kunskap ett steg längre, säger Isak Nilsson.
Han är student vid Handelshögskolan och operativt ansvarig för skolans symposie- och utställningsverksamhet. Badrummet, eller Uppvaknandet som det heter, är en installation av konstnären Meta Isæus-Berlin. När den invigdes i mars 2015 talade etnologiprofessorn Orvar Löfgren samtidigt över ämnet överflöd, som är fokus för hans forskning vid Lunds universitet. Isak Nilsson menar att verket kan väcka associationer som är relevanta för flera utbildningar på Handelshögskolan.
– Verket kan få en att fundera kring överflöd av information och intryck, överbelastade natursystem och hur samtidsmänniskan ställer sig till dessa utmaningar. Det är frågor som är relevanta för studenter inom såväl nationalekonomi, redovisning och finans, som inom marketing och management.
Uppvaknandet är bara ett exempel på Handelshögskolans många aktiviteter med målet att gifta ihop ekonomisk vetenskap med konstnärliga uttryck. De senaste åren har skolan utvecklat samarbeten med en rad konstinstitutioner, däribland Moderna Museet. Dit har inbjudna forskare kommit för att diskuterat aktuella utställningar vid museet ur ett filosofiskt perspektiv.
Men en stor del av konstverksamheten pågår i Handelshögskolans egna lokaler. I atriet finns förutom badrumsinstallationen en bildskärm där videokonst från en utvald konstnär ständigt rullar. Och under hösten 2015 tjänar skolan som galleri för en utställning med de finska konstnärerna Denise Grünstein och Eija-Liisa Ahtila, samt Stockholmsbaserade Jonas Nobel.
Lars Strannegård, rektor och strategiskt ansvarig för konstverksamheten, är noga med att påpeka att Handelshögskolans konst inte är simpla dekorationer. Den bygger på en tydlig kunskapsteoretisk tanke:
– Handelshögskolan är vetenskapligt baserad och ska på alla sätt vara det. Men det finns även en estetisk kunskap som talar direkt till människor och som väcker, tankar, känslor och associationer. Konsten skapar friktion och en självreflektion och därmed intensifieras den akademiska kunskapen.
Han använder en metafor: Tänk dig ett utbildningsprogram vid Handelshögskolan som ett glas där du lägger ner tre stenar. Stenarna representerar var och en respektive huvudområde vid Handelshögskolan – finans, företagsekonomi och nationalekonomi. Den konstnärliga verksamheten är inte del i själva utbildningarna och alltså ingen egen sten. Men den är ständigt närvarande och kan illustreras som småsten, eller sand, mellan stenarna. På så sätt länkas huvudområdena samman och resultatet blir en mer intensiv grad av kunskap.
– Ekonomi är en samhällsutbildning och kulturella artefakter, som konst, är också samhällsuttryck. Om studenterna skulle komma ut härifrån och bara ha ett ”modellkunnande” utan förankring i hur samhället är konstruerat skulle de bli mycket dåliga beslutsfattare, säger Lars Strannegård.
Konstens styrka ligger alltså i dess förmåga att väcka reflektion och nytänkande. Kanske är ett sådant tänkande extra viktigt just i vår tid när världen konfronteras med en lång rad stora och svårlösliga problem. Frågor om genus, migration, internationalisering och klimathot är bara några exempel. Samhället blir helt enkelt allt mer komplext, menar Erik Wikberg, doktorand vid Handelshögskolan och även han aktiv i skolans utställnings- och symposieverksamhet. Han refererar till det gamla cyniska ordspråket ”The world has problems. Universities have departments”.
– Traditionellt sett är alla akademiska ämnen avstyckade i olika stuprör. Men man kan inte utbilda folk till att bara vara extremt vassa på till exempel redovisning. Det räcker inte. Är man vd för ett börsbolag måste man i dag ha koll på politik, lagstiftning, internationella relationer, civilsamhället och media.
2011 gav Svenskt Näringsliv ut en rapport där de föreslog sänkt studiebidrag till konst- och humaniorastudenter eftersom deras utbildning inte leder till jobb. Utspelet stötte på kraftig kritik, men synen på konst och humaniora som något flummigt och onyttigt är seglivad i det svenska debattklimatet. Isak Nilsson tror att det fortfarande ses som mer meriterande för en ekonom att vid anställningsintervjun berätta att hen har gjort en svensk klassiker (det vill säga deltagit i fyra stora springlopp under en ettårsperiod), än att framhäva sin konstnärliga begåvning. Det finns, tror han, en uppfattning om att marknaden är ett spel där man kan lära sig reglerna och sedan vinna – likt en skicklig idrottare.
Men det synsättet bygger på en gammal modell, hämtad från en industriell epok när marknaderna var stabila. Numera händer det saker hela tiden. Nya innovationer tvingar fram nya spelregler och företagen måste själva sätta reglerna ur spel för att klara konkurrensen, tror Isak Nilsson:
– När Steve Jobs lanserade Iphone revolutionerade han hela sättet som vi köper och konsumerar musik. Han ändrade hela marknaden. Det är den typen av kunskap som behövs.
Han menar att dagens marknader är ”disruptive”, splittrande, precis som konsten.
– Konsten säger: ”Varför ska man göra så där? Jag tycker att vi gör så här i stället!”. Jag tror att den som kommer från en konstnärlig praktik, eller har lärt sig att tänka på det sättet, har lättare att gå in på sitt första jobb och ifrågasätta spelreglerna.
Lars Strannegård understryker att den kulturella kompetens som Handelshögskolan främjar inte handlar om att kunna namedroppa en lång rad konstnärer. Det handlar om att lära sig förmågan till bredare samhällsreflektion. Och den sortens kompetens tror han i högsta grad efterfrågas av företagen.
– Näringslivet efterfrågar omdömesgilla beslutsfattare som fattar välgrundade och kloka beslut. De bryr sig inte om hur vi lär ut det, bara att studenterna kan de här sakerna. Vi är utbildningsproffs och tror att kultur är en av de viktigaste metoderna för att uppnå det. Vi gör kulturen till ett medel för att utbilda människor till att bidra till en bättre värld.
Nyfikenheten kring Handelshögskolans utställnings- och symposieverksamhet spirar just nu på flera andra ekonomihögskolor. Copenhagen Business School, som är i färd med att utveckla ett samarbete med konstmuseet Louisiana, arbetar fram en liknande modell. Handelshögskolans konstverksamhet har också presenterats för CEMS, som är ett internationellt nätverk för framstående handelshögskolor.
Planen framöver är att utveckla det internationella samarbetet, men också att knyta ännu fler band till svenska konstinstitutioner. I och med ett anslag från Ragnar Söderbergs stiftelse kan skolan dessutom investera i en ny bildskärm till sitt atrium och på så sätt öka kapaciteten att visa kvalitativ videokonst.
– Vi har en kokande kittel full av jättespännande idéer. Nu kan vi börja trycka ut allt coolt som vi har planerat, säger Isak Nilsson.
FAKTA: Handelshögskolans utställnings- och symposieverksamhet
Handelshögskolans konstverksamhet, som har pågått sedan 2013, drivs främst av studenten Isak Nilsson, doktoranden Erik Wikberg och rektor Lars Strannegård. Syftet med verksamheten är att intensifiera den akademiska kunskapen genom att, med konstens hjälp, öppna upp för en bredare samhällsreflektion. Hösten 2015 beviljades projektet anslag av Ragnar Söderbergs stitelse.
